En tå upp-anpassad sockhäl

Tå upp-sockorna framskrider. Då man stickar ”baklänges” måste man vända på och omsätta alla sina tidigare kunskaper och erfarenheter. Många har gjort det före mig, så jag får bara försöka förstå deras sätt att beskriva hur man ska göra.

Att göra något för första gången kan kännas lite skrämmande eller så kan det vara bara spännande. Jag brukar inte dra mig för att dra upp och göra om, men det är något jag själv väljer.

När jag gör något nytt vill jag helst lyckas genast, därför känns det lite osäkert om jag inte genast eller i tillräckligt hög grad kan förstå en beskrivning för att kunna göra en liten justering för att få en personligt anpassad touch. Då man gör den andra vet man ju redan hur den första blev och kan justera utgående ifrån den.

---

---

Jag valde att genast efter den blåa tån övergå från magic loop och rundsticka till att sticka med fem stickor. Jag trivs bättre med den tekniken. Det kändes som om det skulle gå så mycket mera tid åt att dra rundstickan än att byta strumpsticka och stickskarven ser likadana ut i båda teknikerna för mig, så... jag väljer det jag är bättre och snabbare på.

Det här sockparet har jag valt att göra väldigt enkla i mönstringen, d.v.s. med ränder i resterande färger på vit botten. Färgerna var slut lagom till att jag skulle sticka bakom hälen. Kanske inte det smartaste stället att sticka i vitt där, men jag valde att inte justera den detaljen. Jag letade inte heller upp ett komplementgarn och inte heller att färga en del av det vita. Snabbt kan jag ju nog kunnat fixa till lite blåbärsgrått då det finns bär i frysen.

Sist ska jag sticka ränder av partier med avigstickning och resår (så långt garnet räcker), sådär som i tågsockorna man brukar sticka till småbarn. Kanske de tilltalar någon någongång och sitter bra på foten.