Färgeffekt i tvåändsstickning
- Mariannes Maskor
- 9 sep. 2020
- 2 min läsning
9 september 2020
Ibland har det betydelse hurudan färg en viss maska har och om den är rät eller avig – eller någonting annat. Inom vävning finns det en mängd olika sätt att binda trådarna och beroende på färg kan man få ett speciellt mönster att framträda – eller så inte. Bl.a. tuppfjät, näverflätning, gåsögon och hundtand är mönster där rätt färg spelar roll för att ett mönster ska framträda i bindningarna lärft (= tuskaft) och kypert.
Inom stickning finns det också tekniker där man kan få en effekt att framstå – eller så inte. I bohusstickning kan man använda sig av effekten som uppstår då en rät och avig maska möter varandra i två på varandra följande varv då man använder olika färg. Jag har använt den som en liten detalj i min design ”Kesäuni” (= Sommardröm) i boken Villasukkia Strömsöstä, som utkom 2019 på förlaget Minerva (ger ut endast finskspråkiga böcker). Här är det insekterna på ängen som får representeras av färgeffekten. I höst 2020, utkom en omarbetad version i tidningsformat. Jag blev så glatt överraskad av att denna vecka se den i en av de lokala affärerna att jag måste påpeka mitt bidrag till kassabiträdet.
Sockan är vanligt mönsterstickad, men man kan sticka den i tvåändsstickning och då ”flyger” insekterna lite mer.
I tvåändsstickning kan man också utnyttja färger som effekt. En gång blev jag så överraskad av att det som jag åstadkommit på rätsidan fick en annan, minst lika trevlig effekt på avigsidan.
Näverflätning görs som original av näver. Sättet används också i bl.a. pärtkorgar. I vävning får man tyget att se ut som om det var flätat likadant då mönstret som uppstår får vågräta och lodräta rutor som ser ut att flätas in under och över varandra. I tvåändsstickning har jag gjort flera produkter med samma flätning. Jag har inte kommit att prova det i vanlig mönsterstickning, men jag tycker att det borde gå.
Vissa effekter blir kanske mindre lyckade av två färger, som ”O”-mönstret ovan, där inte hela O-et är helt utan delas upp i två färger och liksom löses upp. Eller se hur rakt eller sick-sack färgerna kan gå i det blå-vita mönstret.
Då jag deltog i en workshop med Karin Kahnlund (Sverige) under ett sticksymposium i Vasa 2003, provade jag på det som hon hade på en provlapp, mönsterstickade kedjegångar. Det jag minns från den stickningen var att det var mycket bytande av tråden framför stickningen och att färgerna trasslade sinsemellan mer än vanligt och som var roligt.
Ovanför stickade jag en alternativ näverflätning. Här kombineras lodrätrandiga räta rutor med enfärgade krokvarvsrutor. Man kan tydligt se hur stickningens vidd påverkas av sättet att sticka, d.v.s. de räta rutorna är vidare, medan rutorna med krokmaskor drar ihop. Det här sker för att maskantalet i krokvarvsrutan delas upp i två där hälften syns på rätsidan och den andra hälften på avigsidan.
Trevliga effekter kan man också få genom att varva färgerna med räta maskor och krokmaskor i staplar eller vågräta partier.
Att sticka en pilfläta (s.k. lettisk fläta) ser lite olika ut beroende på om den stickas i tre varv (den nedre provlappen) eller i två varv (den övre provlappen) där det förberedande varvet saknas.
På den sista bilden ses olika kombinationer med räta djupmaskor, räta och aviga maskor och mellanvarv. Den här provlappen är plattast av alla mina provlappar.
Comments