Mästerskräddare...

7 mars 2020

- God dag, god dag mästerskräddare, är mina vantar färdiga nu?

- Ack, nej! Det bidde inga vantar.

- Jaså, bidde det inga vantar? Vad bidde det då?

Nej, riktigt så illa som för mästerskräddaren, där det blev till ingenting, blir det nog inte, men jag har stickat om hälen ett par gånger på sockorna. Det är ett mindre bekant garn jag stickar med och den första hälen med rutorna blev för stor när jag fortsatte på foten. Den andra blev för snäv i mönstret, men den tredje ser bättre ut och passar bättre på foten.

---

Om man köper, syr eller stickar kläder och de sedan visar sig inte passa så bra eller man är missnöjd, så tenderar det att bli så att man inte använder de kläderna. Det är något som skaver, plagget var lite för litet trots allt, det är fel färg, det drar till sig för mycket damm o.s.v. De kläderna blir kvar i skåpet eller på hyllan.

Det som man har stickat kan man riva upp igen och sticka om till något annat. Det gjorde jag i förra veckan. En för stor mössa blev ett par sockor. En del av det garn som blev till poncho och nu sockor skulle bli till en tröja, men personen som stickade blev missnöjd, rev upp och gav till sist bort garnet till mig.

Det är inte många handarbeten som har havererat för mig, men något enstaka ligger och väntar, något så många år att jag får ge bort det då det är klart. Några sömnadsprojekt väntar i högen ”att åtgärda” eller ”att återanvända”.

En del är riktigt roliga sömnadsprojekt, men jag väntar lite på att syboomen ska återkomma. Sömnad kräver en lite annan sorts koncentration och annat sätt att arbeta än stickande, och det känns lite avlägset ännu. Men det kommer nog att bli av, bara inte riktigt än.