Tillbaka vid min läst

28 maj 2022

Efter en, som det känns, evighet går stickorna igen. Det är inte mer än två månaders uppehåll i bloggen med hantverksinlägg, men det känns som en mycket lång, lång tid. Att jag inte handarbetar under så lång tid har inte hänt mer än två gånger tidigare under trettio år. Den första gången var när jag blev mamma. Då hade jag inte behov(!) av att handarbeta under ett halvt år. Den andra gången hade jag en obeskrivlig smärta i mina händer och pausade i ett halvt år för att se om det skulle bli bättre. Det blev inte något nämnvärt. Jag tror däremot att det kan ha varit mitt första MS-skov.

Just som jag fått tag i sticksömmen igen skar jag av tumspetsen och blev konvalescent i elva dagar. Jag plåstrade om tummen varje dag. Jag kom på att en engångsplastsked kunde fungera som skydd för tumspetsen, den var lagom böjd och en halv glasspinne på ovansidan – för jag var mycket rädd att slita av skorven och få börja om plåstringsproceduren. Två veckor efter händelsen klarar jag av att vara utan plåster, men försiktig får jag vara för det är ömt.

---

---

Ett skönt garn att sticka av är det blå melerade sockgarnet. Den försiktiga beställningen kom mycket lägligt, skulle jag säga. Inget invecklat, bara hemtama maskor på stickorna. Det enda som utmanade var att få garnet att räcka till maximalt. Ett pyttelitet nystan blev över. Maxat resultat höjde resursnivån genast.

---

---

Mitt under pausen fyndade jag ett oavslutat handarbete, en stickad väska. Egentligen var det inte stickningen utan snarare rundstickan som var intressant. Det var en kort rundsticka med trästickor nummer fyra. Den kompletterade min samling av korta rundstickor i trä. Mönsterbeskrivningen fanns med i påsen, det var bara att börja sticka. Enkelt mönster var även det här. Jag stickade tio centimeter och avslutade med handtag, sydde ihop väskbottnen och fäste trådarna.

Ja, jag gjorde naturligtvis en förändring i mönsterbeskrivningen också. Jag ville förstärka handtagens fästen genom att sticka dem från två håll och inte bara från ett. Jag var rädd att den yttersta maskan i väskan, närmast handtaget, skulle dras och bli lång. Så, i stället för att avmaska maskorna för ”handtagsgluggen” satte jag dem på en förvarings sticka/-nål. Efter att ha stickat originalhandtagen klara plockade jag maskorna från vilan på rundstickan igen och plockade upp maskor från handtagets undre/yttre sida, där jag hade den virkade maskuppläggningen. Jag stickade bara ett par varv, men det gav en ännu bättre finish.

Då jag hade färdigförklarat väskan och betraktade den slog mig tanken: Borde jag ha sytt fast bottnen på väskan på andra ledden? Hmm. ”Men det var så där på mönstret!” Det går alltid att skylla på mönstret.