Två pannlappar/grytlappar

19 juli 2021

---

Så blev det presenter igen. Jag har under den senaste tiden förnyat mitt sätt att se på mitt hantverk. Som sonen sa: ”Jag ger hellre bort sådant jag har gjort själv än sådant jag har köpt.” Det var som om någon hade flyttat strålkastaren! Allt sedan jag var liten skulle det vara ”köpispresenter” på alla kalas. Det var det som var det fina och det uppskattade, trodde jag åtminstone. Det ledde till att jag inte kunde se värdet i presenter jag gjorde själv (eller som var hemgjorda) och gav bort. Det var bara något jag gjort, en nödlösning då jag inte fått en "köpispresent" att ge bort.

Plötsligt svängde pendeln för mig och jag kunde för min inre syn se hela butikskön köpa samma porslinsvas, slå in den på olika sätt, men mottagaren får till sist dölja sin besvikelse över att allt är lika och lika opersonligt, för en slant med pengar. Då mitt paket öppnas, med det personliga och egentillverkade, tillkommer något som mottagaren ser som unikt – precis som jag själv känner mig unik då jag gjort något till mig själv, och vet att det här har ingen annan.

---

---

Jag började med den gröna pannlappen med röda blommor. Det skulle bli två, en för han och en för hon. Den andra blev beige med blå blommor. Då jag kommit en bit, tyckte jag att mönstret kändes så bekant. Visst, ja. Det liknar ju Marimekko-blommorna Unikko. Så kan det gå, det undermedvetna har kopierat något som det medvetna har sett.

---