Återanvändning av garn och mönsterrekonstruering
- Mariannes Maskor
- 19 nov. 2021
- 3 min läsning
19 november 2021
För länge sedan hörde jag om att folk kunde köpa begagnade kläder bara för att få tillgång till fina eller speciella knappar i plagget. ”Jaha, man kan göra så?” tänkte jag. Ibland är en hantverkare på jakt och knappsökandet är ett exempel på det. För några år sedan såg jag ett brittiskt program där en man fyndade förmånliga tröjor i kashmirull, repade upp dem och stickade egna plagg. Det har satt minnesspår i mig. Nu skulle jag följa exemplet.
Jag har en längre tid sökt en tämligen intetsägande tråkig grå-brun färg bland loppiskläder, men se det var lättare sagt än gjort att hitta. Det är länge sedan den färgen har varit på mode. Dock hittade jag en liten tröja i en lite brunare nyans och som fick duga. Jag såg nämligen att den var stickad i dubbelt garn, så om jag stickade i enkelt, så borde garnet räcka till det dubbla.
Då jag ”synade tröjan i sömmarna” såg jag att den faktiskt hade sömmar. När jag skulle montera isär den var det spännande att se om den var klippt eller stickad i stycken. Tacksam över att den var stickad repade jag upp allt utom de två sista bitarna, en ärm. Tröjan hade så vackra blommor, en fram och en bak. Jag beslöt mig för att först klura ut hur den var stickad, för att kunna återskapa den vid behov i ett annat projekt. Hur var den riktigt gjord?
Att ha ett bra syn- eller bildminne är en stor tillgång i dylika arbetsmoment.
Det är en konst att i text dokumentera det som ögat ser, att få det så exakt i detaljerna att beskrivningen blir entydig och inte kan förstås på flera sätt, för då blir den otydlig och flummig och är svår att följa och återskapandet kanske inte lyckas. En dokumenterande bild kan vara ett bra komplement. Om man inte förstår texten, så kanske man förstår att tolka bilden och sedan förstår orden. Det har hänt mig flera gånger då jag har vikit origami. En bra bild kompletterar en ”självklar”, men oklar text. Till sist fick jag ihop en beskrivning och ett stickat prov. Ett stickprov?
Processen att återanvända garn tar en stund.
1. Först gäller det att försiktigt montera isär arbetet, att hitta tråden i sömmarna och att hitta trådändan som är fäst in i arbetet.
2. Sedan gäller det att repa upp styckena, att nysta av garnet först i ett provisoriskt nystan, för det kan trassla sig om man låter det vara i en hög. Då man är klar gör man små härvor av garnet. Jag nystar det oftast runt armbågen och tumgreppet. Härvorna bör vara omknutna gärna på två ställen, för att garnet ska hållas redigt. Man kan nu se hur krusigt garnet är.
3. En del av krusigheten kan man eliminera genom att skölja upp det och torka det hängande. Yllegarn lyckas bättre, men den här gången med en bomulls- och syntetblandning kvarstod mera krull. Sköljningen ska också ske varsamt för att garnet ska hållas redigt.
4. Då garnet har torkat nystar man det. Jag separerade de två trådarna. Knäppningslisten med knapphål, som var maskinsydda och uppklippta, bestod av kortare stumpar, medan bakstycket räckte till två femtiogramsnystan.
Ur mitt eget handarbetsbibliotek brukar jag hitta idéer och inspiration inför nya projekt. Nu ville jag ha spetsstickning för en luftigare textil. Jag provstickade och valde en.
Jag fick göra åtskilliga försök i designandet innan jag var nöjd. Det blev en variant av Zick-zack-mönstret som jag stickat i sockskaft. En stor del av nystanen hölls så fint runda in i det sista. Det var särskilt ett, som har blev riktigt nät-likt innan det plattade till sig, då jag drog ut mera garn med ett ryck. 68 sticktimmar senare var ”väst-blusen” klar.
Comments