Blommor, räddning av ett äppelträd och en trädflytt
- Mariannes Maskor
- 9 maj 2021
- 2 min läsning
9 maj 2021
Den klara himmelsblå scillan kan bilda hela hav på våren. Mitt ”blåhav” ryms i en ”badabunk”. Hos grannfrun lyser en hel ”lastbilslava”.
Den mjuka, lena videkissen slår med tiden ut i blom och blir ännu mer kittlande om man stryker den mot kinden, men det är ingen rekommendation till en pollenallergiker. Som vi sjunger i vide-visan blir vide-liten sedan grön och då är kissen hård och rivig. Väntar vi lite till så blir den mjuk igen, men å andra sidan flyger delar av den då lätt i väg för att bli fler videbuskar någon annanstans.
I veckan har jag också pysslat lite med äppelträden. På bilden syns stora fylliga knoppar som innehåller blommor och blad och de små, som bara har blad. Av utseendet att döma kommer det att vara en mycket riklig blomning denna vår. Jag kunde inte låta bli att klippa kvistar för att sätta i vas av de grenar som låg på marken. Återanvändning - eftersom resten hamnade överst på rishögen.
Då jag i går gjorde min lilla promenad, beslöt jag mig för att ta med en grensax, bara utifall att det skulle finnas något jag skulle behöva klippa av på äppelträdet, som finns en bit från gården. Då jag kom närmare såg jag att en stor gran, som stod nära och som hade delad topp, hade blåst av i någon av stormarna efter nyår. Den ena toppen hade fallit precis över äppelträdet.
Trädgårdsplanteringarna här har förfallit under åren och har inte varit placerad på den mest gynnsamma platsen. Kanske tur det, för äppelträdet har inte blivit särskilt beskuret och det hade långa gängliga kvistar och skott. Det hade helt enkelt böjt sig undan för de skarpa spjutlika grangrenarna och klarat sig till nittio procent. Jag passade på att beskära äppelträdet då vi fått granstammen kvistad, fälld och sågad i delar bredvid. Trädet har aldrig blommat, antagligen har det blivit för skuggigt under de tjugo år som det har stått där.
Nu, då vi ändå var i gång med röjning kapades det grenar lite här och där på gården och så fortsatte vi av bara farten att gräva upp en liten ek för att flytta den till ett annat ställe där den skulle ha mera rum att växa upp på. Den här eken har grott ur ett ekollon och vuxit under modereken. Den i sin tur har blivit flyttad från södra delen av landet någon gång på 1980-talet.
Nu kom en del av den egna komposten väl till pass underst i den nya gropen. Överst satte jag ner lite av narcisslökarna som jag nyss petat ner i krukor. I sidan av gropen satte vi ner en kopparbricka med uppgifter för eftervärlden. Det är ju alltid roligt att hitta lite skatter.
Comments