Då man har det man inte vill ha
- Mariannes Maskor
- 20 sep. 2020
- 2 min läsning
20 september 2020
Denna höst översvämmas en del av gräsmattan av röd flugsvamp. Den växer här normalt, men inte just där den är i år och i denna omfattning. Det stör mig. Fast, tillika är det fascinerande att studera dem närmare. De har ju en svällkropp som de skjuter upp ur och den foten är lite oproportionerlig i början, medan de är små. De är som tennisbollar som plötsligt skjuts upp ur marken och blir till hantlar.
Jag läste nyligen att det är vanligt att svampar är knutna till olika träd. Det var intressant. På gården växer några lärkträd. Det som jag under åren identifierat som sandsopp, kanske var det lärksopp? Jag googlade mig fram till ett resultat och konstaterade att då svampen får en blånad vid beröring, så är det nog sandsopp. I höst har jag sett en under en annan lärk och som var mera blank i hatten och den rörde jag inte vid, så, den kan ju ha varit en lärksopp.
Ibland har det funnits smörsopp, björksopp och karljohansvamp och de har jag tillrett, men de flesta svampar rör jag inte. Det finns dubbelgångare: en god sort och en tvilling som är giftig eller oätlig. Dem låter jag bli helt och hållet av den orsaken. Ibland får också en björksopp stå i fred. Jag ser fler små fnattihattar också.
De här förmodar jag att är oätliga. Det finns de som växer i en cirkel i gräsmattan, häxringar, som sägs vara mindre bra att ha. Jag har varken gödslat eller kalkat gräsmattan, så kanske är det en orsak till att de frodas.
Jag klarade mig relativt bra från skador efter den gångna veckans storm, Aila. Nordanvinden är inte den värsta här där jag bor, men vippsliden ser ut som stryk. Ingen fara, den ska ändå ner till nästa säsong.
Comments