Då vardagen överraskar
- Mariannes Maskor
- 29 juli 2020
- 1 min läsning
29 juli 2020
Alla sockerärt-blommor är vita. Punkt. Är de inte? Nä. För många år sedan köpte jag en påse sockerärter. De skulle bli max 70 cm höga, men växtstöd lades till flera gånger och plantorna blev mellan tre och fyra meter. Blommorna var lila-gredelina eller violetta. Stora breda ärtskidor blev det.
I år valde jag en annan sockerärt, helt vanlig med vita blommor och en dryg halvmeter. Jag satte upp ett litet stöd då jag sått fröna, men det blev snart för litet. Blåsten vek stjälkarna och mitt i allt det gröna tittade en ljuvligt rosa liten blomma fram. Efter det har jag sett flera, men de allra flesta är vita.

Förra veckan beslöt jag plocka en liten ”tack-bukett”. Det blev rosa doftande rosor, några toppklockor i kontrasterande färg och så någonting till... Vad skulle jag hitta på?
Väl framme överräckte jag buketten och någon uppmärksammade den. Det mesta kändes bekant, men den tredje sorten hade ingen i sina planteringar. Jag log lite förläget, för jag visste att den var bekant, men man lägger oftast inte märke till hur den blommar, bara att den blommar och när.

Jag minns att då jag var liten blommade det båda vita och lila i vårt potatisland. Jag köpte två sorter sättpotatis i våras. Den tidiga sorten blommar inte, men den hade fler knölar än den som hade frodig växt och stora blomknippen i toppen.
Sommarens första nypotatis med dill smakade ljuvligt. Likaså salladen med egna ingredienser och tillbehör: Spenat, isbergssallad, rödbetsblad, klöverblommor, basilika, sockerärter, lök, några tomater och morötter.

Comments