Gun Wiklöv in memorian

22 juli 2022

Det var första gången jag skulle hälsa på hemma hos hans familj. Hon tog mig i hand och tittade nyfiket på mig och tänkte säkert: ”Vem månne det är som min bror har träffat?”. Efter förlovningen kom hon fram till mig och hälsade mig välkommen i familjen.

Hennes bror var elitmotionär och hon lät sig inspireras. Vid två tillfällen övertalade hon mig att tillsammans med henne delta i en skidtävling. Hon intresserade sig för sina syskonbarn. Hon älskade att plocka bär och hon bjöd mig med flera gånger. Det var blåbär och hallon, men hon plockade allt, åkerbär, hjortron, havtorn, tranbär och vilda vinbär. Hon hade ingen egen båt att ta sig ut till bären i skärgården, men fick skjuts med familjens övriga bärplockare. Hon skötte om jordgubbslandet vid hemgården.

Hon var strålande lycklig efter att ha kommit hem från sin första södernresa. Den lilla kontorslönen räckte inte till några större utsvävningar, men bärbeställningar drygade ut kassan lite grand i alla fall.

Senare skilde jag mig från hennes bror och vi hade ingen personlig kontakt mer. Dock fick jag ibland små rapporter genom barnen eller hennes bror. De senaste tre åren har varit en enda kamp mot sjukdomar. Hon fick besked om cancer på ett par ställen i kroppen, en hjärnblödning uppstod som följd under behandlingen och som om det inte var nog drabbades hon av covid trots vaccination. Hon kämpade med rehabilitering, men efter en tid behövdes dygnet runt-vård.

Hon dog en knapp vecka innan sin 59-årsdag. Frid över hennes minne.

---