Kära blommor som återkommer
- Mariannes Maskor
- 11 juni 2021
- 1 min läsning
11 juni 2021
Körsbär Äppel Skogsviol
Ibland lyckas jag få en skarp närbild. En körsbärsblomma, en äppelblomma, en skogsviol. En rosa vitsippa, en tovsippa. Ibland blir det något finurligt eller smålustigt man får se och kan få på bild, som denna vitsippa, som nått dagsljuset genom hålet i en lerkruka.
Rosa vitsippa Tovsippa Vitsippa ur lerkruka
Vid förra veckans klippning av gräsmattan räddades dessa gullvivor till en stor bukett. Att växa på en sten har sina begränsningar. Aklejorna bredvid rabarbern och växthuset blir metern hög, medan denna lilla akleja når upp till elva centimeter i ”mankhöjd”.
Då snön har smält och vårsolen börjat värma upp rabatterna, ser mossfloxen lite grå och eländig ut ibland innan knopparna kommer fram. Då den breder ut sig och slår ut i full blom har man glömt hur torr och stickig den kändes i april vid första ”rabattkollen”.
För två veckor sedan såg lönnlöven ut som skrynkliga tygbitar på tork. De var mjuka och på tillväxt. Då kändes det som om jag ville ge dem ett vårnamn, ”jungfrublad”, lite så där som de små mössöronen hos björken.
Comments