Matjakt i ruskatid
- Mariannes Maskor
- 29 sep. 2020
- 2 min läsning
29 september 2020
På väg till vattengymnastiken måste jag ta en bild på min skogsdunge. Det var så många fina färger tillsammans. Senare på dagen skulle det ha funnits chans till en ännu vackrare bild i solsken.
Det är så då man blir tagen av något, då utstöter man ett ”Åh!” gång på gång över det vackra eller det man fascineras av. Så var det idag på förmiddagen.
I eftermiddag har jag suttit och bevakat fågelmatningen. En sådan trafik det har varit med talgoxar! Snabbt konstaterade jag att det var fråga om en mesflock. Trafiken i granen gjorde att det var svårt att få en skarp bild av respektive rörligt motiv. Därtill hade jag tekniska problem med kameran. (Det händer rätt ofta, då jag är något oteknisk och har dåligt kom-ihåg.)
Så flög det då dessa mini-mesar kors och tvärs med några sekunders stopp i grenverket och inte förrän jag fotograferat och sett dem på skärmen var jag helt säker på att det faktiskt var vår minsta fågel, kungsfågeln.
Igår visade sig höstens första ”kultapari” medan det idag endast var hanen som visade upp sig, en domherre. Ända sedan ett häckande par, för många år sedan, hade bo i holken närmast fågelbrädet, har det varit stundvis rikligt med domherrar. En gång satt de som röda julgransbollar i den kala eken.
I väntan på att få en skarpare bild av blåmes bongade jag en annan jägare, nämligen Mirri, 16 år.
Efter tålmodig väntan fick jag min belöning. Talgoxen är högre i rang och större, så blåmesarna har alltid fått ge vika för dem vid vinterutfodringen. Ett tu tre så satt det flera blåmesar i kö på någon kvist och jag såg min chans, men jag fick nästan nackspärr av att vänta och rigga kameran om och om igen då den krånglade.
Ingen nötskrika eller nötkråka syntes till. Ingen hackspett heller. Inte ens förra veckans skator syntes till. Ja, int´ kan man få allt på samma dag. Just som jag noterade att Molle-kissen tassade över gräsmattan, även han på jakt efter mat, så krånglade kameran igen. Det blev ingen bild, fast Molle satt stilla så snällt och tittade uppåt björken, som om han var på väg upp. Jag får ta en tidigare tagen bild med stämning i. Det har varit mycket av det idag, liv kontra lugn.
Comments