Slut på sommaren
- Mariannes Maskor
- 4 sep. 2020
- 2 min läsning
4 september 2020
Vid rensningen av gelélingonen dök korsspindeln fram igen. Nu fick jag dokumenterat den fina teckningen på ryggen. Sedan satsade jag en dag på lingongelén. Det var fjorton liter bär, så det blev några burkar i varierande storlek. Gelé eller inte, uppätet blir det förr eller senare då det är socker i.
Annat som har sysselsatt mig är de där narcisslökarna. Det tog sin tid att få upp dem, över tvåtusen lökar i varierande storlek. Jag sorterade ut de tvåhundra största, som jag satte i tre grupper. Försökte hitta lite perenner att sätta mellan dem. I kanterna satte jag de minsta på tillväxt. Det skulle ändå bara bli blad på dem några år framöver. Dilemmat är att jag har nästan ett ämbar kvar med små och mellansmå lökar och inget utrymme. Vet inte om jag vill ha dem i gräsmattan... Måste fundera på saken.
Jag tog narcissjobbet på allvar, med den påföljd att kroppen sa ifrån. Jag får inte göra som jag vill, när jag vill och hur mycket jag vill. Hur gärna jag än vill. Det känns som att vara fängslad med strikta begränsningar. Deprimerande. Med MS är det ”inte så mycket” jag kan göra och jag gillar inte läget, om du frågar mig. Jag har inte accepterat att jag har dessa begränsningar och fler blir de bara.
Innan det här hade jag överbelastat händerna med lite äppelrensning för råsaftning och mosberedning. Så, igår då jag äntligen kom att fortsätta på mitt beställningsarbete sa händerna ifrån. Det blev inte många varv innan smärtan tog mer än handarbetandet gav. Är det så här min framtid kommer att se ut?
Deprimerad och besviken försökte jag kravla mig ur självömkans grop. Mellan regnskurarna idag kom jag mig ut på en promenad. Enormt duktigt! Jag beslöt mig för att hålla fokus på vägrenen. Jag skulle plocka en bukett blommor till köket och försöka se det som var vackert.
En del åkrar är tröskade, medan andra inte. Havren är vackert höstgul. Vägrenen har blivit slagen två gånger denna sommar. Höga växter fanns således inte, men jag hittade en vacker bladrosett av borsttistel. Buketten blev större och större. Jag pockade rödklöver, alsikeklöver, lite kråkvicker, ögontröst, två vitklöverblommor och en ljusrosa rölleka. Jag hade tänkt arrangera dem, men orken var slut då jag kom hem. Efter duschen blev det bara att jag tryckte ner dem i en vas. Men de doftar klöveräng!
I verkligheten har blommorna kraftigare färg
Comentarios